Formulaire de recherche | | Résultat de la recherche : 14 (Fra-Bzh) occurrence(s)
|
FraBzh | Index | Définition |
| BLANC | -HE, GWENN (tous sens) (& gwenn -kann, -sin très blanc) bois blanc koad gwenn mal blanc bizad m. -où nuit blanche noz(vezh) hep serriñ lagad ebet. | | BOITE | BOÎTE : BOEST f. -où (contenu) BOESTAD f. -où boîte à sel CHIPOT (-HOLEN) m. -où- boîte crânienne KROGENN (pe BUEST) AR PENN f. boîte à essieu KIB f. -où boîte aux lettres BOEST -LIZHEROÙ boîte de nuit boest noz, fam. toull du m. -où mettre en boîte c'hoari an troad leue (da ub.). | | CHEMISE | (d'homme) ROCHED f. -où (de femme) HIVIZ (var. HIÑV-) f. -où (sous-vêtement) KREZ m. -ioù, KREZENN f. -où (enveloppe) GOLO (var. GOLE) m. -ioùchemise de nuit hiviz -noz f. -où-. | | CLOS | -E KLOZ (totalement) PEURGLOZET porte close (kavout) fas koad à la nuit close serret an noz bouche close (chom) klozennek en vase (& système) clos en ur glozenn à huis clos g' dorejer serret le débat est clos usu. domino omp lit-clos gwele kloz m. -où maison close ti gisti m. -ez, -er. | | FAIRE | OBER (var. G-), conj. bases gwra-, gra-, souv. muté en : RA-, pp. GRAET, parf. BEZañ (BOUT), ou LAKAat, -Kat : faire tomber qun OBER da ub. KOUEZHEL, souv. LAKat ub. DA GOUEZHEL faire faire LAKAat OBER, fig. faire qun malade LAKat ub. klañv (& da glañv)il ne fait que rire ne ra ken c'hoarzhin, & ken met, (ket) met... deux et deux font quatre daou ha daou zo (& a ra) pevar faire nuit, froid... BEZañ (BOUT) noz, yén... (ANEZHI) se faire EN EM OBER, se faire à OBER OUZH (udb.) se faire vieux... DONET / DONT kozh... se faire prêtre MONET / MONT DA veleg... se faire beau... EN EM LAKat brav... se faire qun (vulg.) monet war(ni) cela ne se fait pas ne vez ket graet (an dra -se) s'en faire ober biloù, gwad fall... & div. : faire attention DIWALL faire cas OBER VAN faire grand cas OBER STAD (eus) faire du bien OBER VAD faire le bien OBER AR VAD faire bien OBER MAT : mat a rez, ober vad dezhe , faire silence REIÑ PEUC'H faire savoir, connaître REIÑ DA C'HOU(ZOU)T, DA ANAV(EZ)OUT... faire face, front RENTañ, -iñ FAS, PENN... faire le tour & c'hoari an dro (da...) faire des besoins ober e fank, faire (pipi) ober morig... qu'est-ce-que ça peut te faire petra 'ra se dit ! si fait (g)eo 'vat ! | | GRATTER | (rÂcler) SKRABat, -iñ, parf. KRAVat (var. KRAF-), KRABIÑSat var. KRABIS ; (se gratter en se secouant) TARLASKat ; trop parler nuit, trop gratter cuit : re brezeg a noas, re skrabat a boazh ; tu peux te gratter kae da c'hwitellat mouilc'hi. | | INSOMNIE | DIGOUSKED m., & anhun m. nuit d'insomnie nozvezh digousk. | | NOEL | NOËL : NEDELEG m. (parf. an N., & la Nativité, du lat. id.), messe de Noël (OFERENN AR) PELLGENT (soir ou nuit, sinon : of. Nedeleg) Père Noël NEDELEG (cf. nf.), usu. PAOTR (KOZH) NEDELEG (& Tad Nedeleg, du français), tradit. MABIG JEZUZ, cf. à étrennes (chant) NOUEL m. -où prén. NOUEL, f. -a. | | NUIT | NOZ f. -ioù, (durée, & après num.) NOZVEZH m. -ioù, (des) NOZVEZHIENNOÙ pl. chaque nuit (& soir) BEMNOZ tombée de la nuit SERR -NOZ (cf. var. doubl -noz, peuznoz, rouz -noz, & barvenn an noz). | | PROFOND | -E, -ÉMENT DON ad. m., var. PEUZDON nuit profonde NOZ DU -DALL. | | SINGULIER | -ÈRE (Gram.) UNAN (usu. num. un), (n.) unander m. -ioù, & niver unan m. -ioù (fig.) DIOUTAÑ E UNAN combat singulier kann (di)outi he -unan..., appr. ESPAR (cf. dispar, & dibaot), nuit singulière noz hir f. | | TOMBANT | -E DISTROÑS, fam. KOUEZHET à la nuit tombante DA BEUZNOZ. | | VASE | (m.) VESEL m. -iou (cf. var. bentilde;sel recipient, cuvette), appr. LESTR m. listri... (vaisseau) vase de nuit POD -KAMBR m. -ou-. | | VASE | (m.) VESEL m. -ioù (cf. var. beñsel récipient, cuvette), appr. LESTR m. listri... (vaisseau) vase de nuit POD -KAMBR m. -où-. |
|