Histoire et mémoires vivantes en Ergué-Gabéric, commune cornouaillaise de Basse-Bretagne
Gwechall war ar maez e Kerne, istor ar vro an Erge-Vraz, e Breiz-Izel
=> digor ar wiki (accès au wiki)

Dictionnaires bilingues de Francis Favereau / Edition Skol Vreizh

Formulaire de recherche

Base :
db237510302
fr2bz - bz2fr
Volumétrie :
fr: 37400
bz: 33441
Langues : Français-Breton  
Breton-Français  
Fra-Bzh et Bzh-Fra  
Mot clef :      
  Portée :   
  Cible :
  Variantes :   
  Abréviations :
 

Résultat de la recherche : 9 (Fra-Bzh) occurrence(s)


FraBzhIndexDéfinition
A À : (mouvement, temps, appartenance) DA
  • (situation statique) E (var. EN anc., loc. & dev. voyelles), parf. E-BARZH, popu. BA
  • (devant inf.) O (OC'H devant voyelles, & parf. l, m, n, r, y) ou É (EC'H idem), mut. 4
  • div. ouzh (var. douzh) taol, dindan (var. edan) an heol, war (var. ›r) ar bed, war ar maez (& àr ar maezoù), war an tele, ar journal, war droad (& var.), ken ar wezh all, tapenn ha tapenn, ur planken(n) dre lien, hervez a larit, giz kozh (& a c'hiz - à l'ancienne), g' an dorn etc.
  • cf. après les adj. cas par cas (heñvel ouzh, var. hañval douzh), les vb. (krediñ e, komz g', & ouzh..., c'hoari kartoù...), les composés (leur -dornañ...).
  • GARDE (de q.ch., de qun) GWARD m. -où, parf. GOUARN m., n.vb. DIWALL, M(A)ESA ; parf. enewezh m., (de garde) MIR m. ; (la) GWARD m. -où ; (un) GWARD m. -ed & -où ; (épée) lec'h-dorn (& dornle) m., KROAZ f. -ioù, (de serrure) RASTELL m. -où ; garde champêtre usu. KUSTUM m., parf. TABOULINER & var. m. -ion, & bac'her m. -ion ; garde forestier SUGARD (var. J-, & suward) m. -ed ; garde mobile mobil m. -ed ; Garde des Sceaux Sieller, -our Bras m. -ion ; de garde usu. PAOTR AR G R ; en garde ! hore ! (B. Breiz) ; mettre en garde BERZañ, -iñ (var. BELZiñ) ; prendre garde DIWALL ; sur ses gardes WAR ZIWALL, AR O GWARD, fig. WAR SOÑJ; chien de garde ki-gward ; corps de garde ti-gward.
    HOME K R f. (précédé de l'art.) : ar gêr, ur gêr, ho kêr...
    JASPINER GRAGACHat (cf. var. r-).
    R cf. kraoña (fig.) parler en appuyant sur les R.
    ROULER RUILHal, parf. (en tous sens) RUILHal (HA) DIRUILHal, var. (agric.) RUILHADiñ, parf. ROULLETA, ROULLOUERañ
  • (div. sens) ROUL(L)al : roullal ar bed (sa bosse), roullañ ur sigaretenn (parf. AMBOULat butun...), (& saccager) ROJATA (de ROD-), parf. ROLLañ, - (cf. rolletiñ enrouler, & rodellañ boucler...), (qun) DIVLEUPañ, - (cf. gennañ coincer, pakañ attraper)
  • (rouler sur soi-même) RUDELIañ, - (var. RUN-), (se rouler) TORIMELLat, syn. var. (& geindre) TOREal
  • rouler les épaules... TORODELLiñ
  • rouler les yeux TROiñ E ZAOULAGAD
  • rouler les R komz kraoñennek
  • rouler sur l'or bezañ pinvidik -brein...
  • SON (& sa, ses) (masc.) E (mut. 1)
  • (fém.) HE (mut. 2, loc. HEC'H dev. voy., & parf. l, m, n, r, y, comme ho(c'h)..., & popul. 1)
  • à son... D'E, D'HE etc.
  • VOTRE VOS HO (mut. 3), dev. voy. & parf. h- HOC'H (& loc. dev. l, m, n, r, y, var. anc. & loc. HOZ var. HO(U)S W) : ho tro, ho pro, ho touaroù, serrit ho kenoù, hoz eneñv (W : hous ineañ).
    VOUS (pron. sujet) C'HWI (var. FI Ki), parf. (affixe) -HU: a larit -hu !, emezit -hu, (pron. compl.) HO (mut. 3, dev. voy. HOC'H parf. dev. h, & loc. l, m, n, r, y, anc. & loc. HOZ), usu. KLT AC'HANOC'H, parf. DEOC'H (-HU)
  • vous-mêmes C'HWI HOC'H -UNAN... loc. -KUNAN K-Wi (cf. en em vb. réciproques & réfléchis).

  • Ce formulaire : www.grandterrier.net/dicobzh - email : dico@grandterrier.net - Formulaire ABP : abp.bzh/dico.cgi