Histoire et mémoires vivantes en Ergué-Gabéric, commune cornouaillaise de Basse-Bretagne
Gwechall war ar maez e Kerne, istor ar vro an Erge-Vraz, e Breiz-Izel
=> digor ar wiki (accès au wiki)

Dictionnaires bilingues de Francis Favereau / Edition Skol Vreizh

Formulaire de recherche

Base :
db237510302
fr2bz - bz2fr
Volumétrie :
fr: 37400
bz: 33441
Langues : Français-Breton  
Breton-Français  
Fra-Bzh et Bzh-Fra  
Mot clef :      
  Portée :   
  Cible :
  Variantes :   
  Abréviations :
 

Résultat de la recherche : 58 (Bzh-Fra) occurrence(s)


BzhFraIndexDéfinition
A-LAMM adv. par bond, & a-lamm-kàer (d'un bond), a-lamm-plom (à pieds joints), a-lamm-stok (de tt son long).
AMZER ,, a-w. Ku n. -ioù temps (tous sens) : amzer ! (minute !), he(c'h) amzerioù (règles, & amzerioùgwenn pertes blanches, gw. bleuñvoù, mizioù), ar c'hast amzer (de chien), an amzer nevez (gw. nevezamzer printemps, kozhamzer automne), ober e amzer (& son service), ban amzer ! (ouste !), dre amzer (gw. dre hir amzer), (gram.) amzer-vremañ, amzer dremenet (& amdremenet, peurdremenet, tremenet-strizh), amzer da zonet etc.
ARD g. -où art, comédie (péjor.), grimace (surt. pl.) : ar seizh ard (sorcellerie), dindan e ard (tout à son art, & aux aguets), ober mil ard fall (& incartade), tad an ardoù (pers maniérée).
ASTENNADENN b. -où chute (de tout son long), & loc. fort coup de poing (E).
ATROP en vannetais a-w. T g. négoce (& intrigue) : en e atrop (sur son 31).
BARAA vb. 2 chercher du pain (& son pain).
BAZH & a-w. (Arvor) bih. -IG b. bizhier bâton, & barreau, (Droit) grosse, e vazh aotroù (canne, & bazh penn-kamm), ur vazh gwennet (pelé ), ar vazh a-benn (jeu de bâton T), c'hoari (ar) vazh (chahuter -au bâton- par ext. sévir), sell, ar vazh gwisket (pers. mal fringuée), c'hoari bazhig-dall (à l' oeuf), bazhig kamm (jeu de bâtonnet) ; gerioùdiwar BAZH : bazh-dilhad en vannetais (battoir, & bazh-kannañ, -kannerez, vb. bazhdilhata Heneù), bazh-dotu Ph (crosse, & pers. sans tête), bazh-dougen, bazh-drezenn (crémaillère), bazh eskob (crosse d'évêque), bazh-forc'h (trident à pêcher), bazh-horell (crosse), bazh-kañv (tréteau funèbre), bazh-kleiz (main gauche, par ext. gaucher), bazh-kloued (barreau de barrière), bazh-krog (gaffe, & digon), bazh loaiek (béquille), bazh-lord (garrot), bazh penn-kamm (canne Ph), bazh pennek (massue, gw. penn-bazh), bazh-ribot (bâton d'anc. baratte, & vulg. (son) jules), bazh-rod (barreau de roue), bazh roue (sceptre), bazh-roued (haveneau), bazh sant Norgant' (& abus. b. an orged chénopode), bazh-skeul (échelon), bazh-talm (& ) (fronde), bazh-tarras (battoir, par ext. massue), bazh-vutun (séche), bazh Yannig (bâton support de charrette), bazh-yev (petit joug à boeufs), bazh-yod (bâton à bouillie).
BOUC'H Ph... g. -ed bih. -IG bouc (& hum. zèbre -pers.-), (fig.) fait d'être recalé, charivari fait au dernier (à finir son battage de blé noir...), mascaret (de rivière), anc. jeu de cartes, & ad. (temps lourd), obtus (tous sens), peu maniable ou perméable.
BRAS /& -Za-w. Ph (evel mad ha mat) ad. grand,-e,-ment (tous sens), énorme (& violent fig: exagéré ), & (le) gros, (son) important, bih. -IG, brezhoneg bras (soutenu), Ph ar goañv bras (, & erc'h, glav, gurun, skorn bras, an drot vras...), ni zo kustum bras (), ar braz eus an dud (le gros, la majeure partie), ober ma braz, a-w. raganv (gw. pelloc'h).
BRENN g. & str. -enn-où son (de farine).
BRENNAN BRENNAÑ:,-iñ vb. enrober de son (pâte à pain).
BRIF str. -enn bouffe, & bectance, pitance (anc. fr. id.), & brif-kailh (qui bouffe son bien).
BRIZ g. bris, l. -i tan brisé, & -ion son d'avoine (détrempé pour la bouillie).
BROA vb.2 retourner dans son pays.
BUTUN ,-UM, a-w. K,, en vannetais & Eusa g. -où tabac (& pétun) : butun-cha(o)k(at), -fri, -karot, -korn, malet, -poultr, -roulañ, butun marmouz (tabac de singe - poudre de chatons de châtaignier), pouezañ butun (fig. piquer du nez Ph), un tamm gwerzh-butun (pourboire), pep-hini e vutun ! (Ph fig. les bons comptes font les bons amis), en e vutun oa (dans son assiette)
CHAPELEDIN CHAPELEDIÑ: vb. dire son chapelet.
CHARRE & Ku g. -où charroi, manche (de faux, fléau), & animation, comédie (fig.), charre broc'hed tohu-bohu, & -broc'hika (au dernier cultivateur à finir son battage), charre ar beorion (tournée des pauvres, & hum. surlendemain de fête).
DALC'H Ku, g. -où (& str. -enn) maintien, retenue, tenue, tenure (domaine congéable, fief par ext. dépendance, & féodalité ), parf. contenance, constance, emprise, prise, & objet (de...), session, (fig.) (l') enjeu, (l') important : al lerenn zalc'h (de harnais, martingale), e dalc'h ub. (dans la dépendance de...), e dalc'h g. ub. (en jeu, & en son pouvoir, en potentialité ), & en dalc'h (anc. au pilori), & dalc'h-spered (inhibition, par ext. dalc'h-korf handicap), dalc'henn(-ler retenue T, & fig. néol. constante).
DIBRIEDIN DIBRIEDIÑ: vb. (se) séparer de son époux.
DIC'HOUZOURAN DIC'HOUZOURAÑ:,-iñ vb. appr. (se) déshydrater (perdre son humidité ).
DIDECHAN DIDECHAÑ:,-iñ vb. guérir de son vice.
DIEBEULAN DIEBEULAÑ:,-iñ & vb. (se) débarrasser de son poulain.
DINAOZ & ad. sorti de son lit, & g. défluviation.
DINAOZIAN DINAOZiAÑ:,-iñ& vb. divaguer (de son lit).
DIREBOURSIN DIREBOURSIÑ: vb. perdre son air revêche.
DISAOUZANAN DISAOUZANAÑ:,-iñ & vb. déshypnotiser (& démythifier), usu. indiquer son chemin.
DIVAOUTAN DIVAOUTAÑ:,-iñ & vb. (se) dégourdir (& sortir de son ahurissement).
DIVORDOIN DIVORDOIÑ:, DIVORDEiñ (penngef -VORDO-) vb. sortir de son sommeil.
DLEOUR KT, DELEOUR ad. & g. -ion b.1 débiteur, & créancier, -ère, par ext. (son) obligé .
E ad. (perc'hennañ, trede gour unan, gourel, & raganv gour dirak an anv-verb, an anv-gwan verb, a-w. dirak vb. displeget e-lec'h EN, gw. en, b. he ; kemm. 1) : son, sa, ses (à lui), & le.
ESKODAN ESKODAÑ:,-iñ vb. payer son écot.
FEURDEUKAT T, vb. fourrer son nez.
FRIFURCHAL vb. mettre son nez partout.
GWASKEDENN , b. -où pressée (à cochons, de son d'avoine fermenté ).
GWASTELLIN GWASTELLIÑ: vb. finir son battage.
HE kemm. 2 ad. perc'hennañ an trede gour unan. b. sa, ses, son (à elle...) & raganv la (& vb.).
HETAD g. -où chute de tout son long.
KAMM & ad. & g. -où courbe, parf. tordu (& tortueux), & g. -ed, -eion b.1 boiteux, & (son...) pas: a-zoug e gamm (pas, train),
KANNER ,-OUR, Wi... g. -ion b.1 batailleur,-se& b. -ed, lavandière, & kannerez(ig) (an) doùr, & (ar) beleg (surn. de la) bergeronnette, kannerez-noz (& a-w. -loar en vannetais, tradit. lavandière de nuit, de lune... qui noie le promeneur nocturne en lui faisant essorer son linge).
KEMPENN & en vannetais ad. ordonné (& rangé, soigné, par ext. propre), parf. économe & g. (& b.) -où ordre (entretien, rangement, par ext. nettoyage), parf. (son) ménage & aménagement.
KLEIZIAN KLEIZiAÑ:,-iñ L, vb. se servir de la main gauche, (fig.) rater son coup.
KOAZEZAN KOAZEZAÑ:E vb. se carrer (sur son séant).
KORNADENN , a-w. -IAD- b. -où cornage, son de cor, bruit de klaxon.
LEZ b. -ioù cour (seigneuriale, de justice, & fig.), demeure seigneuriale (& son enclos),
MAOUT , en vannetais bih. -IG g. -ed, -où& meot (-ed, -ier & meiti...) mouton (mâle, viande, & bélier, & -techn.- poutre de cloche..., sommier de pressoir), fig. champion, (son) trophée (cf. anc. lutte), & gratification de fin de chantier, (dim.) doudoune.
PAR ad. pareil, par ext. égal, & apparenté, parallèle, g. -ed (& -ion, -ioù& piri) b.1 pair, parf. mâle (f. femelle), & (sa) moitié,(son) semblable, & coït.
PATERAT vb. dire son chapelet & ânonner, ronronner.
PILLIGATA en vannetais vb. 2 nourrir de grain & son.
SENIN SENIÑ: var. SON, -IÑ.
SKLENTINAN SKLENTINAÑ:,-iñ, SKLIN- vb. faire un son argentin...
SON & bih. -IG g. -ioù son, & b. -ioù (-ENN b. -où) chanson (gaie, en gal).
SON ,-añ,-iña-w. &var. SENiñ (penngef SON-) vb. sonner (& résonner, par ext. klaxonner), jouer (d'un instrument), & bruire (eau), chanter (gaiement en vannetais).
SON SOÑ: n. -où (var. -ENN b. -où) pensée, souv. idée (& intention), souvenir.
SONIAD & g. -où son (phonétique).
STALABARDIN STALABARDIÑ: vb. installer son bataclan.
TAMPON g. -ioù tampon, (fig.) tripot, & (son) cirque.
TARLASK g. grattage (dans ses vêt.), str. -enn tiques (cf. syn.), g. -ed péquenot & b. -enn-ed f. coureuse (& peu recommandable), gros son (de blé ...).
YEZH b. -ioù, -où langue, parf. ramage (& son venant de loin par beau temps), (pl.) cinéma.

Ce formulaire : www.grandterrier.net/dicobzh - email : dico@grandterrier.net - Formulaire ABP : abp.bzh/dico.cgi